Tord Smetana

Tord Smetana är en otypisk målare. Hans bakgrund som en tredje generationens målare borde rimligtvis påverkat honom i sitt yrkesval tidigt – men ändå var inte valet självklart för honom. Som tur är bestämde han sig till slut för att följa i sin fars och farfars fotspår och är idag den där hantverkaren som alla önskar sig. Det vill säga; lugn, tydlig, självgående och hederlig.

Och namnet? Som gjort för en målare. Men heter han Smetana på riktigt?
“Jo jag gör faktiskt det. Min farfar kommer från Österrike, hans mamma från Ungern. Smetana är farfars namn från början. Farfar kom till Sverige som flykting under 1:a världskriget när han bara var elva år gammal. Han gick lärling och blev målare och hade egen firma i Örkelljunga i Skåne.

Min pappa jobbade med farfar och blev förstås också målare. Sedan gick det som det brukar när sörlänningar stannar i Norrland. Pappa gjorde lumpen på K4, träffade en ume-tjej och flyttade till Västerbotten. Smetana måleri fick följa med.”

Trycket låg på för Tord att följa i farfars och pappas fotspår.
“Jo vi är sju syskon och istället för dagis så hängde vi med farsan på jobbet. Jag har nog skruvat i och ur elkontakter för tapetsering sedan jag var tre år gammal. Sedan fick man avancera och klistra upp tapeter när man var sex eller sju eller så.”

“När jag skulle välja till gymnasiet så ville jag (förstås) inte bli målare längre så jag valde snickarutbildning istället. Jobbade som snickare i tre år tills jag tyckte att det blev för kallt att jobba ute så man kan säga att jag startade måleri för att få jobba inomhus.”, säger Tord med ett snett leende i mungipan.

“För oss var det aldrig aktuellt att ta över pappas firma. Jag och brorsan startade en egen istället. Från 1989 till 2000 var det bara vi och lite säsongsanställda och bolaget växte inte så mycket men så flyttade brorsan till Göteborg 2000 och jag löste ut honom.”

Vardagen för Smetana rullade på fram till det som skulle bli firmans verkliga vägskäl 2003. Tord bröt handleden på en skidresa.
“Jag var borta i sex månader och var tvungen att anställa. Det där förändrade verksamheten och jag upptäckte att jag trivdes bra med att driva företag i tillväxt. Efter det har det bara växt i lugn men stadig takt.”

Vad är det som gör att kunderna, företag såväl som privatpersoner, återkommer till Smetana?
“Vi håller vad vi lovar. Folk tror jag upplever att vi är hederliga. Ibland kostar det lite mer att vara så noggranna som vi strävar efter att vara men jag tror att våra kunder upplever att det är värt det.”

”Vi ser alltid möjligheter och vi jobbar hårt med att alla ska bemöta kunder på ett trevligt och bra sätt. Enkelt kan man tycka men inte alltid självklart. Jag har fått otroligt fina medarbetare som kan förmedla det vi står för i alla delar av arbetet och det är klart att det går igenom till kunden. Vi jobbar mycket med struktur och planering vilket ger lönsamhet både internt och mot externt.”

Idag är Smetana mer än en målarfirma. För något år sedan drog Tord igång en egen kaklingsverksamhet för att kunna leverera helheltlösningar och man arbetar med totalentreprenader, renoveringar och byggen.
“Vi har nog sett möjligheter i marknaden som när vi startade kakelverksamhet förra året samtidigt som flera andra kaklingsverksamheter lades ner i Umeå. För oss blev det både en omsättningsökning och lönsamt eftersom vi ändå är hos kunder och arbetar sedan tidigare. Det omsätter vi i praktiken också till lönsamhet och trygghet för kunden. Folk har mycket förutfattade meningar och ibland dåliga erfarenheter av hantverkare men för oss är det så enkelt att om man sköter sig så går det bra. För alla.”

Frågan om vad som driver Tord nu, ligger i luften. Är han fortfarande målare för att han vill jobba inomhus?
“Nu när mitt jobb får vara så mycket andra, olika saker och jag får jobba med så duktiga människor och möta kunder så är jag tacksam för att jag gick tillbaka till måleriet för alla år sedan. Jag är nog gjord för det här i alla fall. Jag älskar jobbet. Inomhus som utomhus.”